Det här med att ha en garnstash...

 Har man stickat ett tag så är det kanske inte så konstigt att man har några nystan i sina gömmor. Senaste tiden har jag funderat en del över min relation till min stash och vilken relation jag vill ha till den.

Jag älskar att ha garn hemma, det finns alltid garn till någon sorts projekt. Samtidigt har jag den senaste tiden börjat bli stressad av att ha mycket garn. Stressen tror jag främst grundar sig i två saker. 

Det ena är att hur mycket jag än stickar så växer den för varje år. Naturligtvis kan jag inte låta bli att köpa nytt, hade som mål när året började att min garnmängd inte skulle öka alltför mycket. Det är kört för länge sedan (eller så får jag sticka som en tok resten av året), har definitivt köpt mer garn än jag stickat upp. Ser dock bättre ut i år än vad resultatet var efter förra året. 2019 lyckades jag jag öka min stash med 3 kilo, ser lite bättre ut för i år då jag hittills "bara" lyckats öka den med ca 1 kg (och visst det finns fortfarande tid för både inköp och uppstickning). Även om målet har varit att minska min stashmängd så är det inte mängden i sig som stressar trots att den växer, hade 10 kilo garn vid årets början och har stickat mer än 5 kilo garn i år så jag skulle kunna sticka upp min stash på några år om jag vill.

Den andra (och den viktigare) anledningen till min stashstress tror jag är att jag har en stash som är till stor  del oanvändbar. Inte för att garnen är dåliga eller i sig oanvändbara utan mer att jag har en mängd enstaka nystan som är svåra att kombinera med varandra eller mängder som inte räcker till ett helt projekt. 

Problemet är inte att jag behöver minska min stash utan att jag behöver förändra den. Tror jag behöver ha tre inköpsmål för min stash framöver. För det första att handla garn till planerade projekt, för det andra försöka komplettera de enstaka nystan jag har för att kunna göra något och för det tredje försöka hålla mina spontaninköp till sockgarn (älskar sockgarn och de går alltid att göra strumpor av många små nystan). 

Det bästa med att ha en plan är att den går alldeles utmärkt att bryta...